En liten affär längst vägkanten i Skottland där man litar på sina kunder. Det var bara en låda där man la ner pengarna för det man ville köpa, ingen som stod där och sålde.

Snart åker jag till skolan, jag får skjuts med mamma som ska in och träna snart. Jag har bara två lektioner idag, matte och idrott (varannan måndag har jag naturkunskap också), jag kan inte klaga. Sen ska jag träna i kväll. Hur ser er måndag ut? Det är säkert flera som börjar skolan idag, eller?

De sista dagarna av vår Skottlands-vistelse besökte vi ön Iona. Resan dit var fruktansvärd, först åkte vi färja, men det var det som kom sen som var hemskt. Jag blir aldrig åksjuk i vanliga fall när jag åker bil, buss eller vad det nu är. Men det här var de krokigaste vägarna jag har sett. Dessutom var vägarna bara gjorda för ett fordon. Så fort man mötte någon (vilket var ofta) fick man svänga in på något som liknade bussfickor, fast dem här "bussfickorna" gjorda för att man skulle köra in på när man mötte någon. Vår busschaufför var riktigt jävla dålig. Han körde som en galning, och när han mötte någon tvärbromsade han istället för att sakta in lite tidigare (man såg lång väg om det kom någon), och så gasen i botten igen. Det var som att åka snurr-snurr-karusell för mig (vill bara påpeka att jag alltså inte menar berg- och dalbanor, dem åker jag utan problem). Jag kan inte åka snurrande karuseller, då spyr jag. Och så var det med den här bussturen. Fast jag spydde aldrig som tur var. Jag mådde bara så jävla dåligt, försökte koncentrera mig på något annat så jag inte skulle spy. Lagom kul att spy i en smockfull buss liksom. Men Iona var fint, turkost vatten, vit sand och frigående getter. Det blåste lite mycket bara, haha!

Den morgonen vi åkte till Skottland kändes det som höst. Men höst på ett underbart vis. Luften doftade höst, friskt och klart. Allting kändes så bra, jag ville att det skulle vara höst. De kyliga vindarna, friska vindar som renar kroppen. De vackra löven. De mysiga halsdukarna i olika färger.

Just den här dagen när dem (Skottland-kören) hade planerat barbecue var det superfint väder och riktigt varmt. Alla andra dagar var vädret lite halvkasst, duggregn, grått och snudd på höstkallt. Innan barbecuen hade vi varit ute och paddlat. Medan vi paddlade berättade vår kanotledare om djur som fanns på öarna där vi paddlade, minikänguruer och fåglar (Eller var det sköldpaddor eller ödlor? Alla hörde olika) som lät som hästar.

Efter barbecuen frågade dem mig, pappa, Elin och en till tjej om vi ville följa med ut och segla när körerna tränade sina sånger. Jag har aldrig seglat förut, så det var lite nytt för mig. Inte jättespännande direkt, men kul att prova något nytt.

Senare på kvällen åkte vi fyra som varit ute och seglat till en av körmedlemmarnas hus och spelade tennis. Jag har aldrig spelat tennis heller, det var också lite nytt för mig, precis som seglingen. Däremot skulle dem behöva lite högre staket runt tennisbanan, eller möjligen tak. Vi slog bollar åt alla håll ovanför nätet, jag slog bl.a. ut en på vägen (ingen bil körde på bollen). Dem hade besök där vi var och spelade, och han blev nog lite orolig för sin bil. Han gick ut och flyttade bilen. Bara det att han flyttade den till en ännu dummare plats, mycket mer i riskzonen för våra bollar.

Efter varje måltid som vi åt i Skottland ställdes tonvis med efterrätter fram. Visserligen åt jag inte alltid efterrätterna. Men det känns ändå som om jag åt rätt så mycket onyttigt när vi var där. Mackor, pommes frites, chips och allt var det nu blev. Min mage mådde inte så bra av det, så det är skönt att vara hemma och äta det jag och min mage mår bra av. Nu ska jag försöka komma igång med träningen igen.