Nu kommer ett ganska trist inlägg, men jag känner att jag måste få skriva av mig.
När jag och pappa var nere i stallet ringde mamma och berättade att Camilla hade bestämmt sig för att lämna tillbaka Bamse imorgon. Hon kunde inte ha valt ett sämre tillfälle!
My som ska ta hand om hästarna när vi är borta hade vi ju bara frågat om hon kunde ta hand om två hästar. Så om inte hon skulle vilja/orka ta hand om tre hästar så skulle vi ha fått ställa in Thailandsresan. Men som tur var så var hon så underbar och tog på sig det. Tusen tack!
Hade Thailandsresan blivit inställd hade jag nog aldrig förlåtit Camilla (känns det som), nu kanske ni tycker jag låter fånig. Men det skulle kännas hemskt att behöva ställa in Thailandsresan, nu när vi är så nära. Det hade varit skillnad om det var flera månader kvar, men nu, 13 dagar innan. Jag hade blivit så sur, men antagligen hade jag förlåtit henne, men inte på ett bra tag.
När vi kommer hem kommer vi få ännu en sak att grubbla på, vart ska vi göra av Bamse? Han kan ju inte bara stå här hemma, jag är för stor för att rida honom och Elin har tappat intresset helt. Vi måste försöka hitta någon som vill ta hand om honom.
Hjälp vad jag låter gnällig, men skit samma.
Det här är något jag inte orkar hålla innom mig.

I alla fall så red jag ut en tur på Bebbe. Jag hade bara tänkt skritta, men han föreslog att vi skulle trava lite, vilket var ba för mig. Jag fick lite annat att tänka på än mina problem. Men när vi kom till stallet igen kände jag bara för att springa in i en vrå och sitta ensam och tänka igenom allt. Men självklart gjorde jag inte det.

Ibland, när allt är som jobbigast, önskar jag att jag bara kunde blunda och låta hästen föra mig till en värld utan tid och bekymmer.
Hästarna är så pålitliga, man kan berätta allt för dom. Dom har jag berättat saker för som ingen annan vet, dom är alltid trogna och lyssnar.

Jag ville ladda upp en bild som beskriver hur jag känner mig. Vet inte varför, men rosen kändes rätt.


Jag vet inte ens varför jag skrev det här inlägget, ingen orkade väll läsa igenom det ändå. Finns inte så mycket intressant i det för er kanske, jag ville bara lätta på hjärtat lite.